amandaskott

Nu har jag varit i Kenya några dagar och det är mycket som jag gillar men även en del jag inte gillar. Det är varmt och skönt och faktiskt grönt och blomstrande nästan överallt, problemet är att man inte riktigt kan njuta av det eftersom att det är så fruktansvärt smutsigt och skräpigt överallt. Dom har inget soppsustem så alla bara kastar skit överallt som sen en massa getter går omkring oc käkar av.
Det kostar ungerskt lika mycket som hemma att handla i affär men på marknaderna som finns överallt finns frukt, grönsaker och allmänt bråte nästan gratis. Nästa gratis i mina ögon iaf men de flesta här har knappt pengar till att köpa en banan.

Igår var vi med en "mama" från stationen för att hälsa på några av de familjerna som bor här i slummen som missionen hjälper.
Det var otroligt jobbigt att se hur dessa människor lever och höra deras historier om deras männ som tar alla deras pengar och super upp så kvinnorna tvingas stjäla och lämna bort sina barn. En kvinna berättade att hon nästan kastade sitt barn till krokodilerna för att sedan rymma till tanzania, sen fick hon höra om new life mission och har sedan dess levt ett "bra" liv med sina barn i ett "hus". Husen är i princip ett plåtskjul med jordgolv där hela familjen sover på golvet eller madrass. De har sällan mer pengar än vad som behövs för hyran (som ligger på ca 100:- i månaden) och deras mat består mest av en sorts majspudding och en grönsak som liknar spenat.
Även fast de har så lite så verkar många av dem ändå glada. Vilket är fantastiskt. Nästan alla är vänliga. Vi går dock aldrig utanför missionen när det är mörkt. Här finns vakter dygnet runt och på natten springer vakthundar omkring.
Sedan missionen öppnade för mer ön 25 åt sen har bara ett fåtal inbrott inträffat men vi bor alltså precis i slummen och utan vakter blir det svårt att känna sig trygg här. Men trygg känner jag mig nu iaf!

Vi var även en dag i Marshuru (stavning?) där missionen har ett område med skola, pojkhem och liknande. Det ligger långt ut på landsbygden och där bor mest masaier. Vi vandrade bort från området en bit över en uttorkad flod och där träffade vi på en masaikvinna som hämtade vatten från ett vattenhål. Vi fick följa med henne hem för att möta hennes familj och besöka deras hydda. En otrolig upplevelse.

Får be om ursäkt för dåligt med kort men jag har inte fotat med telefonen och eftersom att datorn inte är med får jag ta en bildbomb sen när jag får tillgång till en.

Ida har Johannes åkt hem till Sverige efter ca 6 veckor här. Det är tomt i huset utan honom. Är så glad och tacksam för att han iaf var här några dagar med mig!

Nu ska jag fly alla flygfän och stänga in mig i huset. Hoppas ni alla har det bra hemma!

Puss puss